Texten nedan är författad av Åke Södermark. Hela berättelsen i både bild och text om familjerna som levde här och deras nybyggen och vedermödor kan du läsa i Åkes bok ”Nybyggare och ägare i Kaskejaur under 300 år”.

Mellanströms historia börjar med det forna lappskattelandet Kaskejaur som är ett av de äldsta dokumenterade lappskattelanden inom Arjeplogs socken. Kaskejaur betyder ungefär ”landet mellan sjöarna” och var stort med många etablerade nybyggen. Här berättar jag kortfattat om historien från väglöst lappskatteland till organiserat samhälle. 

När Kaskejaur fick sin första bebyggelse vet man inte med säkerhet men någonstans i närheten fanns en hållstation för lastrenar under den första Nasaperioden 1635–1659. Kaskejaur omnämns första gången i ett tingsprotokoll 1691 och 1704 benämns innehavaren och lapplänsmannen Johan Thomasson dessutom som nybyggare. Möjligen anlades nybygget redan omkring 1690 även om han som många andra inte lät insyna det förrän senare för att slippa betala både lappskatt och nybyggarskatt. 

Kasker noteras som svenskt nybygge från 1734 när länsman Lars Laestander blir ägare och befinns då vara det mest lovande nybygget i socknen. Åkern här var bättre än på de andra tre nybyggena i socknen och Kaskers fina läge vid strömmarna mellan Uddjaur och Storavan gav dessutom stora mängder fisk och blev ett viktigt landställe för båttrafiken. Nybygget insynades 1780 av Nasafjällsbolaget och blev ett bergfrälsehemman där innehavaren skulle vara bolaget behjälpligt med transporter och andra tjänster mot skälig ersättning. I början av 1800-talet när silvret tryter försöker den nya gruvbolagschefen i stället att utveckla Kasker och andra nybyggen i lappmarken till mönsterjordbruk. Projektet misslyckas och 1810 ger han upp och lämnar Adolfström och därmed upphör också bergverksrörelsen men Kasker blir inte formellt krononybygge förrän 1827.

Flera nybyggen och bosättningar tillkom omkring 1830 och 1833 insynar ägaren Johan Johansson Granström dessutom ett stort område på den södra delen som får namnet Vaxholm. Något nybygge blev det dock inte där förrän 1865 när hans sondotter Eva Carolina gifter sig med Pehr Jakobsson Lundqvist. Omkring 1860 startade skogsavverkningen och flottningen som gick lätt att kombinera med andra sysslor under året. Skogsarbetet startade vanligtvis efter trettondagen och varade fram till påsk och inkräktade därmed inte på fisket som i stort sett var slut vid den tiden på året. Under våren vidtog flottningen av timmer och massaved i bäckar och på sjöar. Ytterligare några bosättningar tillkom och när ångbåtstrafiken startade på Arjeplogs sjöar i slutet av 1880-talet byggdes ångbåtsbrygga i Kasker.

Kasker som det såg ut 1940

I början av 1930-talet fanns det fortfarande bara omkring 15 gårdar i Kasker och Vaxholm. På 1930-talet började man nu bygga den nya allmänna så kallade ”miljonvägen” mellan Arjeplog och Slagnäs som också drogs in till Vaxholm. Sträckan mellan Arjeplog och Vaxholm blir färdig hösten 1936 och hela vägen till Slagnäs invigs några år senare. När den nya vägen blev färdig blev nu Vaxholm huvudorten och växte i slutet av 1930-talet med ytterligare några gårdar, en skolbyggnad, ett skolhem, ett postombud samt en affär.

Hemmansägarna i Kasker och Vaxholm ansökte gemensamt hos länsstyrelsen 1931 om en väg som skulle binda samman Vaxholm och Kasker. Vägen anlades i flera etapper och blev färdig i början av 1940-talet. När egen poststation skulle öppnas 1 januari 1945 måste Vaxholm byta namn och efter en omröstning blev den nya postadressen Mellanström.